Odling med elektrokultur: En revolutionerande metod för ökad avkastning och hållbarhet?

Jag har hört talas om elektrokulturodling många gånger förut, och idag har jag forskat om det! Wow... vilken resa!

Elektrokulturjordbruk är en hållbar jordbruksmetod som utnyttjar jordens naturliga energi för att öka skördarna samtidigt som behovet av bekämpningsmedel, gödsel och gödsel minskar. Denna uråldriga teknik har blivit populär bland bönder de senaste åren på grund av dess imponerande resultat och miljövänliga tillvägagångssätt.

Vad är elektrokulturjordbruk?
Elektrokulturens och jordbrukets historia
Hur fungerar det?
Fördelar med Elector Culture Agriculture
Är denna metod verklig, finns det vetenskapliga studier?

Vad är Electro culture Farming?

Elektrokulturjordbruk är bruket att använda energin som finns i atmosfären, känd som chi, prana, livskraft eller eter, för att främja växternas tillväxt och skörd. Denna teknik presenterades först 1749 av Abbe Nollett, sedan på 1920-talet av Justin Christofleau och på 1940-talet av Viktor Schauberger.

Genom att använda elektrokultur kan bönder minska användningen av kemikalier och gödningsmedel och öka skördarna. De atmosfäriska antennerna kan skapas av material som trä, koppar, zink och mässing och kan användas för att förstärka skörden, minska bevattning, bekämpa frost och överdriven värme, minska skadedjur och öka jordens magnetism, vilket leder till mer näringsämnen på sikt.

Koppar (används mycket i ekologiskt jordbruk), som är avgörande för tillväxten av växter, kan spela en roll i elektrokultur.
Koppar spelar en roll i flera enzymprocesser och är nyckeln till bland annat klorofyllbildning.
Koppartråd kan användas för att skapa atmosfäriska antenner som utnyttjar jordens energi och ökar växternas magnetism och saft, vilket leder till starkare växter, mer fukt i jorden och minskade skadedjursangrepp.

Historien om elektrokulturjordbruk

Mellan första och andra världskriget genomförde den brittiska regeringen hemliga undersökningar om möjligheterna att elektrifiera anläggningar. Detta var början på en ny vetenskap eller, som vissa skulle säga, en pseudovetenskap som kallas Elektrokultur. Även om det möttes av skepsis, fortsatte forskning och publicering om effekterna av elektricitet på anläggningar på båda sidor om kanalen.

*De l'electricite des vegetaux* av Abbe Berthelon

I slutet av 1770-talet började fransmannen Bernard-Germain-Étienne de La Ville-sur-Illon experimentera med att vattna växter med vatten impregnerat med elektrisk vätska. Han publicerade en uppsats om elektricitet 1781, som rapporterade hans upptäckter att växter växte snabbare och med mer kraft när de elektrifierades. Andra franska försöksledare, inklusive Abbé Pierre Berthelon, vattnade också växter med elektrifierat vatten, och 1841 uppfann Alexander Bain "jordbatteriet", som fungerade enligt samma principer som ett modernt batteri.

Atmosfärisk elektricitet och öka skörden

1844 använde den skotske markägaren Robert Forster atmosfärisk elektricitet för att avsevärt öka sin kornskörd. Detaljerna rapporterades i The British Cultivator i mars 1845, och Letters on Agricultural Improvement av John Joseph Mechi tillade att Forster fortfarande var "outtröttligt sysselsatt med att samla in elektrokulturella fakta från våra mest framstående elektriker." Professor Karl Selim Lemström vid Helsingfors universitet experimenterade också med atmosfärisk elektricitet på 1880-talet och publicerade sina fynd i Electricity in Agriculture and Horticulture 1904, som gav detaljerade fynd om att det fanns en ökning av skörden av alla slags växter som kom under behandling.

British Electrocultural Committee

1918 satte en grupp brittiska forskare upp experiment för att testa elektricitetens effektivitet när det gäller att öka avkastningen. Deras resultat visade att den elektrokulturella effekten var verklig och lovade betydande vinster. Men deras försök led av flera år av dåligt väder och tvingades använda växter i krukor, som var mycket oberäkneliga och svåra att kontrollera. Intresset för elektrokultur försvann på 1930-talet när den brittiska elektrokulturella kommittén avvecklades och drog slutsatsen att det var liten fördel med att fortsätta arbetet.

Trots detta experimenterade ingenjören och uppfinnaren Justin Christofleau i Frankrike med "elektromagnetisk terro-celestial" kraft i sin elektriska grönsaksträdgård, och han patenterade flera enheter som gick i kommersiell produktion. Över 150 000 av dem såldes innan kriget bröt ut 1939 och stängde fabriken.

Det var inte förrän 2006 som Andrew Goldsworthy, en växtbioteknolog från Imperial College, lade fram vad som verkar vara den mest troliga förklaringen till vad som faktiskt orsakade denna reaktion. Han visade att det som ses i elektrokulturella experiment är en växts naturliga reaktion på ett bryggande åskväder. Åskväder bär på en elektrisk laddning, och på något sätt har växter lärt sig att läsa det som en signal om att kraftigt regn är nära förestående. När den tar emot laddningen aktiverar en växt gener och påskyndar dess ämnesomsättning, vilket ökar hastigheten med vilken rötter kan absorbera vatten och uppmuntrar tillväxt.

Hur fungerar det elektriska jordbruket?

Atmosfäriska antenner, gjorda av material som trä, koppar, zink och mässing, placeras i jorden för att skapa en eterantenn. Denna antenn plockar upp frekvenser som finns runt om och hjälper till att öka magnetismen och växtsaften, växtens blod. Antennen skördar jordens energi genom serier av vibrationer och frekvenser, såsom regn, vind och temperaturfluktuationer. Dessa antenner leder till starkare växter, mer fukt för jorden och minskade skadedjursangrepp.

SESS för att förbättra växtodlingen. Kredit: DOI: 10.1038/s43016-021-00449-9

Dessutom har koppar/mässing/bronsverktyg visat sig vara mer fördelaktiga för jorden än de som är gjorda av järn. Kopparverktyg leder till jord av hög kvalitet, kräver mindre arbete när de används och förändrar inte jordens magnetism. Däremot minskar järnverktyg jordens magnetism, får bönderna att arbeta hårdare och kan orsaka torkaliknande förhållanden.

Fördelar med Electro Culture Agriculture

Elektrokulturjordbruk ger många fördelar för bönder och miljön, inklusive:

Ökad skörd utan användning av kemikalier och gödningsmedel
Minskat bevattningsbehov
Bekämpar frost och överdriven värme
Minskad skadedjursangrepp
Ökad magnetism i jorden leder till mer näringsämnen på lång sikt
Hållbara och miljövänliga jordbruksmetoder
Minskat behov av tunga maskiner, vilket leder till kostnadsbesparingar och minskade utsläpp

Komma igång med Electroculture Agriculture

För att komma igång med elektrokulturjordbruk kan bönder skapa atmosfäriska antenner av material som trä, koppar, zink och mässing. Ju högre antennen är, desto större blir växterna. Jordbrukare kan också experimentera med olika design och material för att hitta det som fungerar bäst för deras grödor och jord.

Dessutom rekommenderas verktyg av koppar/mässing/brons för jordbruk för att förbättra jordkvaliteten och minska behovet av tunga maskiner.

Finns det vetenskaplig forskning, är elektrokulturjordbruk verkligt?

Elektrokultur är bruket att använda elektricitet i jordbruk eller trädgårdsodling för att stimulera växttillväxt. Medan idén om att använda elektricitet för att öka skörden har funnits ett tag, har den mötts av skepsis på grund av bristen på rigorös vetenskaplig forskning. Men ett team av forskare i Kina nyligen publicerade en artikel i tidskriften Nature Food, och hävdar att elektrokultur verkligen kan öka jordbrukets avkastning.

I sin studie odlade forskarna två ärtor från samma provskida i ett växthus. Plantorna i en av odlingarna odlades i ett elektriskt fält, medan den andra platsen fungerade som kontrollgrupp. Forskarna fann att växterna som odlades i det elektriska fältet producerade ungefär en femtedel mer produkt än de i kontrollgruppen. Det elektriska fältet genererades särskilt på plats med hjälp av en triboelektrisk nanogenerator som drevs av skördad energi från vind och nederbörd. Forskarna föreslår att denna lågkostnadsteknik kan användas omedelbart för att öka livsmedelsförsörjningen för en växande världsbefolkning.

Forskare har utvecklat ett system som använder vind- och regnenergi för att förbättra produktionen av grödor. Den allväders triboelektriska nanogeneratorn (AW-TENG) kan öka ärtfröets groningshastighet med 26.3% och ärtutbytet med 17.9%, samtidigt som den driver olika jordbrukssensorer för att optimera växttillväxt. Systemet är miljövänligt och hållbart och skulle kunna bidra till utvecklingen av en hållbar ekonomi.

Kritiker: Metod & tillvägagångssätt

Även om resultaten av denna studie är lovande, har kritiker påpekat att forskningen saknade ett dubbelblindt tillvägagångssätt och därför kunde ha påverkats av andra faktorer. Icke desto mindre är idén om elektrokultur spännande, och ytterligare forskning kan kasta mer ljus över dess potentiella fördelar.

En möjlig förklaring till hur elektrokultur fungerar är att elektrisk stimulering kan öka fröns groning och planttillväxt. Studier har visat att elektrisk stimulering med optimal intensitet kan öka längden på skott och rötter samt färskvikten på plantor.

Det finns de som tycker att elektrokultur är lite hippy, new age-pseudovetenskap förenad med leylinjer, pyramider och kristaller, och de som är passionerade tror på möjligheterna. Medan vissa studier har visat lovande resultat, har andra inte visat någon signifikant skillnad mellan elektrifierade och icke-elektrifierade anläggningar. Det vetenskapliga samfundet är fortfarande oenigt om huruvida elektrokultur är en legitim vetenskap eller bara en pseudovetenskap.

Medan idén om elektrokultur fortfarande är i sin linda, har den ett löfte om att öka jordbruksavkastningen och hjälpa till att föda en växande världsbefolkning. Med ytterligare forskning kan elektrokultur bli ett värdefullt verktyg i bondens verktygslåda.

Slutsats

Elektrokulturjordbruk är en hållbar och miljövänlig odlingsmetod som ger många fördelar för bönder och miljö. Genom att utnyttja jordens naturliga energi kan bönder minska användningen av kemikalier och gödningsmedel samtidigt som skördarna ökar. Användningen av atmosfäriska antenner och verktyg av koppar/mässing/brons kan leda till starkare växter, mer fukt för jorden och minskade skadedjursangrepp. Det är dags för bönder att anamma denna uråldriga teknik och revolutionera jordbrukets framtid.

Vanliga frågor

Är elektrokultur en legitim vetenskap?
Elektrokultur är ett kontroversiellt ämne i det vetenskapliga samfundet, där vissa forskare anser att det är en pseudovetenskap och andra ser potential i dess praktiska tillämpningar. Medan vissa studier har visat lovande resultat, har andra inte visat någon signifikant skillnad mellan elektrifierade och icke-elektrifierade anläggningar. Ytterligare forskning behövs för att fastställa dess effektivitet och om det är ett lönsamt alternativ till traditionella jordbruksmetoder.

Hur fungerar elektrokultur?
Elektrokultur använder elektricitet för att öka växternas tillväxt. De exakta mekanismerna bakom hur det fungerar är inte helt klarlagda, men vissa forskare tror att växter kan känna av elektriska laddningar i luften och svara genom att öka sin ämnesomsättning och absorbera mer vatten och näringsämnen.

Vilka är de potentiella fördelarna med elektrokulturodling?
De potentiella fördelarna med elektrokultur är enorma. Det skulle kunna användas för att öka skördarna och minska behovet av skadliga kemikalier i jordbruket, vilket skapar en mer hållbar och miljövänlig inställning till jordbruket. Det skulle också kunna bidra till att minska jordbrukets koldioxidavtryck och mildra effekterna av klimatförändringarna.

Är elektrokultur miljövänligt?
Elektrokultur har potential att vara miljövänlig. Genom att minska behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel skulle det kunna bidra till att skapa ett mer hållbart och miljövänligt förhållningssätt till jordbruket. Det behövs dock mer forskning för att fastställa dess långsiktiga effekter på markhälsa och växttillväxt.

Finns det några bevis som stöder effektiviteten av elektrokultur?
Medan vissa studier har visat lovande resultat, har andra inte visat någon signifikant skillnad mellan elektrifierade och icke-elektrifierade anläggningar. Det vetenskapliga samfundet är fortfarande oenigt om huruvida elektrokultur är en legitim vetenskap eller bara en pseudovetenskap. Ytterligare forskning behövs för att fastställa dess effektivitet och om det är ett lönsamt alternativ till traditionella jordbruksmetoder.